3 veckor!

Nu har jag varit sockerfri i 3 veckor! Det känns rätt stort faktiskt! Och jag saknar inte sockret alls. Men så har jag inte utsatts för några riktigt jobbiga tillfällen heller. Men med tre veckor i ryggen så kommer jag inte att bryta det lika lätt heller, så jag ser fram emot liteutmaningar!

Tyvärr har jag lyckats bli sjuk. Har haft ont i halsen och feber i flera dagar och nu kommer förkylningen och hostan. Men det känns som det är på väg åt rätt håll i alla fall. Några dagar till så är jag säkert okej igen.
Energin har ju inte varit på topp de sista dagarna, av förklarliga skäl, men jag hoppas den kommer tillbaka igen sen när jag är frisk.

Igår åt jag lite potatisskruvar och en halv pizza (en sådan där djupfryst från Ica Maxi). Inget socker i alla fall och ingen natriumglutamat. Fast kanske inte så nyttigt i alla fall.

Väge 55,8 imorse så jag har gått ner lite. Får se om det håller i sig. Jag har inte haft så mycket aptit de senaste dagarna så det har påverkat lite.

Fortfarande sockerfri och ont i halsen...

Sockersuget är mer eller mindre borta nu. Det är bara ibland på kvällarna som jag vill ha något gott. Fast det behöver nödvändigtvis inte vara något med socker i.


Varje gång jag ser en reklam med godis eller choklad eller cola i så tänker jag att jag aldrig får äta/dricka det mer. Sen funderar jag lite på hur det känns. Oftast känns det helt okej! Och jag är helt klart gladare och lugnare och mer stresstålig nu. Det känns skönt!

Fast idag har jag rejält ont i halsen. Antagligen har jag en förkylning på gång eftersom sonen har varit förkyld i en vecka nu. Trist.
Jag har ofta ont i halsen, men de sista två månaderna har det varit bra nästan hela tiden. Jag funderade lite på om det kunde vara bristen på mjölk som gjorde att halsontet försvann? Sonen tål inte mjölk så det mesta vi har ätit är mjölkfritt. Men igår, bara tio minuter innan halsontet satt igång, så drack jag en kopp te med grädde. Och jag har även haft känningar av halsen efter att jag har ätit fruktsallad med grädde. Fast inte lika kraftigt.
Fast förmodligen är det väl bara en förkylning...

Två veckor

Nu har det gått två veckor som sockerfri. Eller i alla fall 99% sockerfri. Det retar mig att jag inte kan plocka bort den sista procenten. Det är alltid små undantag som måste göras. Okej om man är borta och inte själv kan påverka, men hemma skulle jag gärna vilja ha det helt sockerfritt.
Jag har i alla fall hittat jordnötssmör utan socker så det kör jag på nästa gång.
Majonnäs provade jag att göra själv igår och det blev riktigt äckligt. Oanvändbart. Det smakade bara olja. Rapsoljan jag använde var rätt smakrik (kallpressad) så det kan ha berott på det. Jag får ge det en chans till med en annan olja och se om det blir bättre. Kanske ett annat recept också.

Igår kväll blev det Toast Skagen och både brödet och majonnäsen var det socker i. Det var helt enkelt för sent påtänkt för att hitta alternativ.

Köpte hem lite nötter också. Bra att ha hemma när man är sugen på något!

Idag är det söndag och lilleman är sjuk så det blir nog inte så mycket gjort idag. Har lite huvudvärk också eftersom det inte har blivit mycket sömn i natt. Funderar på att träna, men känner inte riktigt för det. Varför är det så svårt att komma igång efter ett uppehåll??

Att unna sig något

Alla säger att man måste "unna sig saker". I min familj har det alltid betytt godis. Eller möjligtvis mat. Varför är det så? Det är så djupt rotat i mig attt man måste unna sig något gott ibland. Antagligen är det därför som jag alltid faller dit när jag ska hålla upp med socker.

Jag har också märkt att människor omkring mig inte gillar att jag inte äter socker. De säger surt att man "måste unna sig något" ibland. De tycker att jag är jobbig. Och detta trots att jag inte är till besvär. Jag kräver inga specialrätter, allt jag vill är att slippa äta kakorna. De trugar och trugar och ibland kan jag bli rätt irriterad. Det är ju ingen som försöker truga i en vegetarian kött, så varför måste jag äta kakor/efterrätt/godis?
Till och med på kalaset hemma hos oss försökte de truga på mig kakor.....

Ibland kan jag få en känsla av att de hatar att jag klarar det som de inte klarar. Så om jag då faller så känns det bra för dem. De välkomnar mig tillbaka i sockerträsket direkt.

Jag försöker tänka som så att jag är starkare än dem. Att det är deras förlust och inte min (vilken de gärna vill få mig att tro).

Glömde grädden...

Trist, jag glömde köpa grädde till min fruktsallad som jag skulle äta ikväll. Och det är bara jag och sonen hemma och han sover. Så jag kan inte sticka och köpa. Ingen grädde ikväll med andra ord. Inget kvällsgott. Jag som hade sett fram emot det. Nu vet jag inte vad jag ska äta ikväll. Känner nästan lite panik. Försöker fundera ut något gott utan socker, men det finns liksom inget. Bara riskakor med jordnötssmör. Och det har jag liksom ätit varje dag.


Socker suget är i alla fall hyfsat okej. Det är mest att jag skulle vilja ha något till filmen jag tänkte se. Vanans makt...

Jag vägde 56,0 imorse och det är väl okej med tanke på att jag inte har försökt gå ner i vikt. Jag har haft rätt mycket energi idag också och jag var och handlade direkt efter jobbet och har småfixat lite här hemma.
Jag äter en hel del smörgåsrån och det är inte så bra. Bara vetemjöl. Men jag ska inte köpa hem fler. När de är slut så är de slut. Jag har försökt att vara helt sockerfri, men det har blivit lite smågrejer. Och jordnötssmöret jag brukar ha på mina riskakor innehåller råsocker. Det har jag ätit nästan varje dag. Men jag har ju ändå ätit tusen gånger bättre än jag gjorde innan. Synd att det inte syns mer på vikten.

Idag när jag såg Laila bakar på tv och hon gjorde kladdkaka så kändes det lite konstigt att jag aldrig ska äta något sådant igen. Det kändes inte som jag skulle ge upp på grund av det, men det kändes tomt på något vis. Som att jag inte har något kvar att njuta av liksom. Det känns som det alltid kommer att bli en kamp mellan mig och sockret. Som att jag alltid måste kämpa för att hålla mig ifrån det. Det känns som det aldrig kommer att bli lätt.

Jag vet ju att jag kommer att må bättre utan det, jag känner ju redan att jag mår bättre. Men ibland känns det som det inte är värt det.

Och detta trots att jag faktiskt inte är sugen på något sött just nu. Inte ett dugg faktiskt. Varför är det så?

Huvudvärk igen...

Jag vet inte riktigt varför jag har huvudvärk idag men jag misstänker att det är kaffet jag drack i förrgår. Koffein brukar ha den effekten på mig och eftersom effekten av kaffet satt i igår så är det väl abstinensen som kom idag.
Fast jag brukar inte få huvudvärk efter att ha druckit kaffe en dag. Det brukar inte komma förrän jag har druckit kaffe under några dagar.
Det borde inte vara sockerabstinens i alla fall. För jag har varit hyfsat sockerfri nu under rätt lång tid.

Eftersom jag åt gårdagens Chili Con Carne till lunch idag så har jag fått i mig lite, lite socker idag också. I övrigt har jag varit sockerfri. Just nu känns det ganska lätt. Men jag är lite på min vakt, för jag brukar falla dit efter cirka två veckor. Det ska jag inte göra den här gången!

Jag känner mig lite mer energisk nu än vad jag gjorde innan jag slutade med socker. Jag får mer gjort på jobbet och jag får definitivt mer gjort hemma på kvällarna!

Vita bönor i tomatsås...

...det sket sig direkt med att vara hundra procent sockerfri. Skulle göra Chili Con Carne till middag och i de vita bönorna i tomatsås så var det socker såklart. Det visste jag egentligen, men jag tänkte inte på det. Nu är det väl inte så jättemycket så det gör egentligen inget. Jag har inte heller drabbats av något jättesockersug så det är nog lugnt.

Men lite retsamt är det....jag får se om jag kan hitta vita bönor i tomatsås utan socker. Jag har kollat det innan och inte hittat något, men det var ett tag sen så det kanske finns nu? Orkar inte stå och koka bnorna själv även om det hade varit det bästa. Det tar så himla lång tid!

I alla fall så kompenserade jag det genom att skippa pitabrödet och istället äta broccoli, gurka och tomat till.  Det blev riktigt gott det med!

Fortfarande sockerfri!

Kalaset igår gick jättebra! Jag åt av smörgåstårtan, men jag kände inget sug efteråt så jag antar att den mängden socker som var i var försumbar. Trots att det var socker i både brödet, majonnäsen, ättiksgurkan och skinkan, mer än jag först trodde!

Jag åt inga kakor och inga bullar och jag drack ingen läsk. Det kändes verkligen jättebra! Jag var så bestämd innan att jag aldrig ens tvekade. Och jag saknade det faktiskt inte heller.

Både idag och igår har energinivån varit betydligt högre än vanligt. Jag var också mindre trött i morse. Det går kanske åt rätt håll nu? Allt känns i alla fall bara bra!

Häromdagen lagade jag köttfärssås och spagetti utan ketchup och det var ingen som märkte något och det var hur gott som helst. Så det får det bli i fortsättningen.
Till lunch idag åt jag överbliven smörgåstårta från igår, men från och med nu så ska jag försöka hålla det helt sockerfritt.

Och träningen ja...hmm...ska snart ta tag i den!

Nästa vecka

Det har nu gått snart en vecka som sockerfri. Jag tänkte att jag skulle försöka trappa upp det lite nästa vecka. Jag ska försöka att verkligen undvika ALLT socker den här veckan. Ingen ketchup, inga kex. Tyvärr kommer jag att få göra undantag på måndag. Min sambo fyller år och det blir smörgåstårta. Hemmagjord, så jag har koll på ingredienserna i alla fall. Men det är socker i majonnäsen och det är socker i skinkan. Jag hittade inga alternativ. Vågar mig inte på att göra egen majonnäs samma dag som jag ska göra smörgåstårtan. Det får jag experimentera med en annan dag.

Måndag blir en tuff dag över huvud taget. Det vankas Ballerinakex, kanelbullar och läsk. Och det ska jag låta bli. Smörgåstårtan får vara okej, det är en liten mängd socker i det stora hela. Klarar jag måndagen så känns det som jag ska klara vad som helst!

Så om man bortser från måndagen så ska resten av veckan bli helt sockerfri. Jag kommer säkert att göra en och annan miss, men det får man räkna med nu i början. Sen när jag känner att allt socker är helt borta och jag känner mig trygg med det, så är det dags att ta tag i vetemjölet också. Det är lika beroendeframkallande som socker...

Det var nära...

Det var verkligen nära att jag föll för frestelsen att köpa hem godis idag. Jag kände hur tankarna började snurra: "Jag kan ju äta godis idag och sen börja om imorgon" och "Jag har ju redan ätit lite socker den här veckan (ketchup och kex), så jag kan lika gärna svulla godis idag och börja om imorgon". Jag verkligen tyckte att det var en bra idé!

Jag tror faktiskt att det var bloggen som räddade mig lite. Det skulle känts ganska pinsamt att erkänna att jag hade fallit dit. Jag gjorde en liten deal med mig själv och bestämde mig för att göra en fruktsallad med vispgrädde ikväll. Det är sött och gott utan att innehålla socker. Jag har också suttit och googlat lite om sockerberoende och hittade en del bra länkar med positiva erfarenheter. Folk som hade varit sockerfria i flera år och som inte ens saknade godiset.

Undrar om jag någonsin kommer till den punkten? Att inte ens vilja ha godiset? Till och med tycka det är äckligt? Det känns inte så just nu. Det känns som att jag alltid kommer att vara tvungen att kämpa för att hålla mig ifrån det.

Godissugen...

Jag har fortfarande inte ätit något godis, men nu finns suget där hela tiden. Värsta var det igår efter en tur till McDonald's. Men jag klarade att hålla mig ifrån godiset i alla fall.

Jag har verkligen inte ätit speciellt bra de sista dagarna. Donken igår, som sagt, och ganska mycket ost och kex som blev över från härom kvällen. Det är antagligen därför sockersuget inte försvinner heller.
Men jag får skylla på att jag har haft huvudvärk och dessutom lite ont i halsen de sista dagarna.

Det är sista dagarna på semestern nu och det ska faktiskt bli skönt att komma tillbaka till jobbet och få lite rutiner igen.

Min vikt

Min målvikt har alltid varit 50 kilo. Till min längd på 160 cm, så har det känts lagom. Många skulle nog anse att det är för lite och eftersom jag har svårt att hålla mig på den vikten så är det antagligen så också.

Idag kan jag nog nöja mig med 52 kilo. Idag vägde jag 56,4 men det brukar pendla lite mellan 55,5 och 57. Alltså några kilon för mycket.

Många tycker nog att jag borde nöja mig med den vikten jag har, men jag kan inte det. Jag känner mig plufsig och tjock och jag gillar det inte. Dessutom är det lätt att acceptera något kilo och sen något kilo till och till slut väger man på tok för mycket. Jag vill inte hamna i den situation.

Jag är dock inte beredd att svälta mig. Jag vet vad det leder till i form av humörsvängningar och vad det gör med kroppen. Så det är inget alternativ.

Jag vet egentligen hur jag ska äta för att gå ner i vikt. Att äta lite och ofta fungerar bra. Jag äter det mesta men drar ner lite på kolhydraterna och tar lite mer av fettet och proteinet. Bröd äter jag mycket sällan eftersom det oundvikligen leder till att jag går upp i vikt.
Det som hela tiden har varit problemet är godiset, chipsen och kakorna. Låter jag bli det så går jag ner i vikt utan att egentligen anstränga mig så mycket.

Nu i början så behöver jag något substitut till godiset för att inte tycka att kvällarna är tråkiga, men det är bara en övergångsperiod. De senaste kvällarna har det blivit några smörgåsrån med jordnötssmör. Inte så bra för vikten, men det är som sagt bara en övergångsperiod. Samma med osten och kexen ikväll. Lite måste man unna sig ibland och jag vet att lusten till sånt försvinner när sockret är ur kroppen.

Jag ska som sagt ta itu med träningen också. Inte så mycket för att det skulle hjälpa mig att gå ner i vikt, för det fungerar inte riktigt så....
Däremot så gör träningen att jag känner mig mer motiverad till att hålla en bättre livsstil. För mig känns träningen förstörd och onödig om jag äter massa onyttigt. Så genom att träna så sköter jag allt annat bättre.
Dessutom borde ju lite fett omvandlas till muskler även om vikten är ungefär densamma.
Och det är ju faktiskt skönt och roligt att träna! De första gångerna är pest, men när man väl kommit in i det så blir det som en drog.

Snart fyra dagar utan socker

Även gårdagen gick bra och jag slapp huvudvärken. Var och shoppade på Entré i Malmö och passade samtidigt på att träffa en gammal vän.

Egentligen känns det lite onödigt att köpa en massa nya kläder när jag egentligen vill gå ner 5 kilo. Men samtidigt kanske det är en sporre att känna sig fin nu? Man kanske tar bättre hand om kroppen om man trivs i den?

Idag har jag och sonen varit hos en kompis som har barn i samma ålder. Det är full rulle när man är två år och då behöver man springa av sig lite =)
Kul var det i alla fall och det vankades inga kakor, vilket var otroligt skönt! Så även idag har jag varit sockerfri och jag har inga planer på att bryta det.

Ikväll tänkte vi äta lite räkor, ost och kex. Jag ska försöka satsa på så sockerfria kex som möjligt, men skulle det vara lite socker i någon av dem så känns det inte som det gör så mycket.

Det blir nog ingen träning idag heller, men kanske imorgon. Nu ska vi åka och handla räkorna, osten och kexen för att sen mysa ikväll till två sista avsnitten av säsong 5 av Lost (jag vet, vi ligger lite efter ;-) )

Andra dagen

Det har faktiskt gått riktigt bra idag. Inget riktigt sockersug. Men just de första dagarna är man som mest motiverad och då brukar det gå ganska lätt. Det lär nog bli tuffare framöver.
Jag har faktiskt sluppit huvudvärken idag, konstigt nog! Den brukar hålla i sig i tre dagar ungefär. Undrar varför?

Bakken hade ju sina frestelser med godis och glass, men det gick bra. Vi hade mackor med som utflyktmål så jag var mätt när jag kom dit. Sen åt vi någon torr tråkig kyckling med potatissallad senare på eftermiddagen. Inte speciellt gott, men det viktigaste var att jag inte gick hungrig.

Min förhoppning med att bli sockerfri är att jag ska få mer energi och känna mig gladare. Jag har kommit in i en depp-period nu med allt godis. Och jag har ingen ork till något alls. Inte ens när jag tränar känns det som jag får mer energi.

Träningen ska jag sätta igång med snart igen. Det har blivit en veckas uppehåll nu. Känns okej, med tanke på att det är mycket annat som ska falla på plats.
Imorgon ska jag till Malmö och shoppa lite kläder och luncha med en gammal kompis. Men på onsdag ska jag försöka träna lite.

På väg till Bakken!

Massor med frestelser i form av glass och godis. Men jag har laddat upp med frukt och mackor, så jag hoppas jag kan fixa det.

Gårdagen gick bra, inget sug. Fast riktigt jobbig huvudvärk nästan hela dagen. Misstänker att den kommer att dyka upp idag också.

Published with Blogger-droid v1.4.9

Undantag?

Jag ska alltså försöka sluta att äta socker. Inte helt lätt. Speciellt inte med tanke på att det finns socker överallt. Så mitt dilemma just nu är om jag ska göra några undantag?
I mitt fall så räknar jag inte frukt som socker. Inte heller juice, men det kommer jag nog att vara restriktiv med. Kanske inte i början men förmodligen senare. Nu i början kan det kännas bra att ha något lite sött att ta till som ändå är "godkänt". Juice kan få ingå i den kategorin.

Sen så har jag alltid ketchup i min köttfärssås. Alltså när jag lagar den. Det blir helt enkelt godare så och jag vet inte om jag har lust att ta bort det. Med tanke på övriga familjen. Det är nog den enda gången jag använder något med socker i maten. Så den får vara kvar. Tills vidare i alla fall....

Sen är det lika bra att göra undantag för att det är socker i maten när man är borta. Det kan man helt enkelt inte påverka och jag vill inte vara en gnällspik. Däremot kommer jag att tacka nej till kakor, tårta och liknande.

Men jag tror faktiskt inte att det lilla sockret i maten spelar så stor roll. Faktiskt. Förra gången jag slutade med socker så plockade jag bort precis allt. Det blev ganska jobbigt. Speciellt om man skulle äta borta eller ute. Jag kommer inte att vara så petig den här gången, man måste ju faktiskt leva också. Det får inte bli för inrutat.

Jag lagar den mesta maten själv idag och i den finns det inget socker för det mesta (förutom köttfärssåsen då). Så det blir inte så stor omställning egentligen.

Det som ska bort är den enorma mängden godis jag äter. Typ varje dag. Ibland tills jag mår illa. Jag måste helt enkelt sätta stopp nu.

Med start idag...

...tänkte jag för sjuttioelfte gången försöka bli sockerfri.